Teoretiskt kreativ
Har funderat över en sak... Man har ju en kreativ sida och en teoretisk sida. Som säkerligen många vet så lider min kreativa sida av övervikt och min teoretiska sida av näringsbrist. Det enda teoretiska som stimulerar min kropp och själ är att skriva. Att plugga in ord, böjningar, information och allt det där känns så fånigt, för mig. Jag har aldrig riktigt behövd stimulera gärnan med teoretiska ting så den är inte van vid det heller, den har inte blivit utmanad som jag sett på reklamen att den måste bli.
Alla ämnen på högstadiet var ganska grundläggande och fanns redan inprogrammerade i mitt system, förutom naturkunskapen kanske, men jag menar man är inte bäst på allt Naturkunskap är konstigt. Svåra ord, beteckningar i mängder, svåra ord och ting som lärare inte kan förklara för då måste man förstå det och för att förstå det måste man lära de där sidorna och för att läsa de sidorna måste man förstå de sakerna, suck... Svenska och engelska på högstadiet var inga problem, det fanns där, matte har jag alltid sagt att man inte kan plugga till, kan man det så kan man det, kan man det inte är det lärarens fel!=D. Bild, musik och slöjd är alla kreativa ämnen, därav acceptabla. Hemkunskap är både trevligt och gott, särskilt med mig i köket! Samhällskunskap på högstadiet var grundläggande och mycket kreativt då det var på mina villkor. (Nuvarande lärare Pontus verkar inte gilla mina villkor, därav är jag ointresserad.) På högstadiet var jag enegegerad och skrev till och med brev till politiker om vad vi kan göra för att förbättra konsekvenser vid världs- och naturkatastrofer. Jag fick svar av både Göran Persson (s), Maud Olofsson (c), Göran Hägglund (kd) och f.d utrikesministerns sekreterare. Maud Oloffson kände igen sig själv i mig och ville såklart få med mig i något ungdomscenterparti, oroväckande!!! Det jag vill få fram är att jag egentligen aldrig pluggade på högstadiet, alltså verkligen matade in information i hjärnan. Jag läste bara igenom sidorna och ev. anteckningar kvällen innan och kände att det jag kan kan jag, det jag inte kan är lärarens fel! (Som sagt, det låter bra i alla fall.) Jag klarade mig, jag kom in på frisör som är ett av de mest eftertraktade linjerna (inte alls för att man behöver vara smart, knappast) Många som söker, få platser = höga intagningspoäng. Nåväl, egentligen var det väl så att det mesta var roligt på högstadiet .(inte allt för guds skull) Allt var inte på blodigt allvar, utan på Nävertorp skulle vi få en bred och allmänbildad kunskap, vi analyserade och reflekterade, inte pluggade in massa årtal och så vidare.
Det jag inte tycker är roligt, skiter jag blanka fan i, vilket jag tyvärr gjort i vissa ämnen i skolan på gymnasiet. Tro fan inte att jag ligger på IG-nivå här, nej nej för mig är G ett nederlag och där vet jag inte om jag ligger i något ämne faktiskt. Det jag menar är att teoretiska ämnen inte är roligt längre, det är så mycket krav och man lär sig inte sådan man behöver veta utan sånt gamla gubbar bestämt att lärarna ska lära ut, gärna på kort och stressande tid.
Egentligen skulle jag vilja ha en mer teoretisk sida, kanske ska önska mig det av jultomten i år... Skulle vilja vara en analytiker, lugn och sansad, kunnande, smart, intelligent. Vill ju inte skryta men jag är ju rätt skillad inom det teoretiska i frisöryrket, men vem bryr sig? xD Jag tror folk kan bli trötta på min kreativa, överentusiastiska och orealistiska sida ibland. Jag ser möjligheter i allt, orealistiska drömmar som är onårbara men som jag drömmer om utan att göra någonting åt dem, för då behövs arbete, jag vill bara flyta med!
/ Goes with the flow miss Ida
Alla ämnen på högstadiet var ganska grundläggande och fanns redan inprogrammerade i mitt system, förutom naturkunskapen kanske, men jag menar man är inte bäst på allt Naturkunskap är konstigt. Svåra ord, beteckningar i mängder, svåra ord och ting som lärare inte kan förklara för då måste man förstå det och för att förstå det måste man lära de där sidorna och för att läsa de sidorna måste man förstå de sakerna, suck... Svenska och engelska på högstadiet var inga problem, det fanns där, matte har jag alltid sagt att man inte kan plugga till, kan man det så kan man det, kan man det inte är det lärarens fel!=D. Bild, musik och slöjd är alla kreativa ämnen, därav acceptabla. Hemkunskap är både trevligt och gott, särskilt med mig i köket! Samhällskunskap på högstadiet var grundläggande och mycket kreativt då det var på mina villkor. (Nuvarande lärare Pontus verkar inte gilla mina villkor, därav är jag ointresserad.) På högstadiet var jag enegegerad och skrev till och med brev till politiker om vad vi kan göra för att förbättra konsekvenser vid världs- och naturkatastrofer. Jag fick svar av både Göran Persson (s), Maud Olofsson (c), Göran Hägglund (kd) och f.d utrikesministerns sekreterare. Maud Oloffson kände igen sig själv i mig och ville såklart få med mig i något ungdomscenterparti, oroväckande!!! Det jag vill få fram är att jag egentligen aldrig pluggade på högstadiet, alltså verkligen matade in information i hjärnan. Jag läste bara igenom sidorna och ev. anteckningar kvällen innan och kände att det jag kan kan jag, det jag inte kan är lärarens fel! (Som sagt, det låter bra i alla fall.) Jag klarade mig, jag kom in på frisör som är ett av de mest eftertraktade linjerna (inte alls för att man behöver vara smart, knappast) Många som söker, få platser = höga intagningspoäng. Nåväl, egentligen var det väl så att det mesta var roligt på högstadiet .(inte allt för guds skull) Allt var inte på blodigt allvar, utan på Nävertorp skulle vi få en bred och allmänbildad kunskap, vi analyserade och reflekterade, inte pluggade in massa årtal och så vidare.
Det jag inte tycker är roligt, skiter jag blanka fan i, vilket jag tyvärr gjort i vissa ämnen i skolan på gymnasiet. Tro fan inte att jag ligger på IG-nivå här, nej nej för mig är G ett nederlag och där vet jag inte om jag ligger i något ämne faktiskt. Det jag menar är att teoretiska ämnen inte är roligt längre, det är så mycket krav och man lär sig inte sådan man behöver veta utan sånt gamla gubbar bestämt att lärarna ska lära ut, gärna på kort och stressande tid.
Egentligen skulle jag vilja ha en mer teoretisk sida, kanske ska önska mig det av jultomten i år... Skulle vilja vara en analytiker, lugn och sansad, kunnande, smart, intelligent. Vill ju inte skryta men jag är ju rätt skillad inom det teoretiska i frisöryrket, men vem bryr sig? xD Jag tror folk kan bli trötta på min kreativa, överentusiastiska och orealistiska sida ibland. Jag ser möjligheter i allt, orealistiska drömmar som är onårbara men som jag drömmer om utan att göra någonting åt dem, för då behövs arbete, jag vill bara flyta med!
/ Goes with the flow miss Ida
Kommentarer
Trackback
