Rakt framför ögonen på en.

Nu blev jag helt exalterad. Jag läste precis Blondinbellas blogg och det är inte henne jag vill prata om utan... Ja kanske lite svårt att förklara MEN ni vet hur det är att det är så jävla viktigt att man inte dricker innan man är 18 och man får inte köpa från systemet så länge man inte är 20. Ingen får köpa ut till en och allt sånt. Jättebra att det finns sånna regler, men som alla vet hålls dom ju inte.

Det roliga är hur poliser går runt på stan för att hällsa ut minderårigas dricker och går som hökar och allt sånt, men hallå? Här står Blondinbella med en vinflaska i högerhanden på väg till en vän, vem köpte ut till henne? Varför inte ta tag i offentliga personer först eftersom det är dom vi har som förbelider? ¨Så jävla dåligt enligt mig. Jag menar inte att det är något fel på Blondinbella, jag bryr mig inte MEN att det är så jävla viktigt att ingen köper ut åt en och allt sånt, så står Bella där, rakt framför ögonen på allmänheten, neej men försök få fast oss som är svårare att få fast, oss okända. Om någon skulle haffa Blondinbellas langare och hon inte skulle få tag i sprit, (hon är 17 år) så skulle hon inte kunna dricka och som förebild skulle de kanske få ungdomar inte heller göra det. Nu kanske det låter som att hela värdlens skulle vara en bättre plats om dom haffade Blondinbella men missförstå mig rätt.

Det ska va så jävla rätt & riktigt men när det finns rakt framför än är det ingen som göra något.

/ ida plantin

e

Av fem nya människor du träffar så är chansen att du blir riktigt goda vänner med alla ganska liten. I början av vänskapen är alla fem väldigt goda vänner, alla umgås och tillsammans tar ni alla en plats ni behöver. Ju längre tiden går så lär man sig sedan att läsa av de andra och vet på så sätt hur de är. Efter cirka ett halvår vet alla vad de tycker om alla och konflikterna uppstår. Det behöver inte handla om konkreta konflikter alltså något att bråka om utan det kan bara vara så att några börjar tycka om varandra mer än andra och vissa inser att det kanske inte riktigt funkar mellan dem. Den där känslan som fanns hos alla i början av vänskapen finns inte riktigt längre, grupper börjar bildas och tills slut börjar åsikterna komma ut om varandra. Man har vid den här tidpunkten insett att man inte kan bli bästa vänner med alla nya människor man träffar och till en början verkligen klickar med. Det man måste inse är alltså att riktigt nära vänner inte kommer ofta, av 5 nya vänner bli högst 1 en av dina bästa vänner. De vänner man har, är dem som faktiskt har gått igenom alla stadier med en, nya vänner, närmre vänner och närmsta vänner.

när det brister.

det finns en tidpunkt då det fanimig få ta slut. då det räcker. då när man inte orkar låtsas längre även fast man så gärna vill, jag vill det. det finns såna händelser då man bara inte orkar mer. vill lägga sig ner på golvet, och sjunka genom jorden. en händelse som får bägaren att rinna över. tillfällen då man känner att de finns bättre människor. folk som faktiskt vill vara med en. jag vill, men det handlar om att ge och ta. gör jag något fel? en sak man undrar, svar tack. hur man bara känner att man vill gråta, för man känner vad den andra personen menar, ja just i detta fall i den här droppen som fick bägaren att rinna över, ett sms. man känner att man är så jävla oinbjuden. förut kunde jag inte säga vad problemet var, och jag är inte säker på att jag kan göra det nu heller, men när man känner att man bara vill grina och bara krypa ner under täcket i all sin ensamhet måste det vara något som är fel.

jag har ett par frågor, som jag ska prata om i verkligheten sen, men så ja inte glömmer.
1. vill du inte va med mig?
2. vill dub bara vara med mig i skolan?
3. vill du inte vara med mig när du är med ditt gäng?
4. är det någon i det här gänget som inte vill att jag ska va med?
5. kan vi snacka klarspråk med varandra innan jag faller isär?

vad är jag så rädd för? om någon annan skulle behandla mig såhär, så jag skulle må som jag gör, skulle de va goodbye, men med dig, jag vet inte. jag är så rädd för att förlora någon som jag i alla fall står så nära, som jag hoppas att jag fortfarande gör, jag är rädd att stå ensam kvar när det är över.

/ i

Ovesäntlig saknad?

Elin har nu lämnat mig i ett par dagar då hon är i Örebro på ett evanemang för unga... nånting. Emax heter det typ. Nåväl hon kommer hem på onsdag och då ska hon få träffa philip som är på besök hos mig. Har ännu inte bestämt om det blir fika på CH eller hos mig. Philip vet förresten inte om detta ännu, men jag är rädd att om han får veta det stannar han hemma. Haha, skämtosido! Nåväl, pratade med Elin förut i alla fall, han bara prata i en kvart för hon skulle på en föreläsning, klockan sju på kvällen? Och ja hon gör detta frivilligt^^

Nej men ett ganska ovesäntligt blogginlägg / i

Ett par bibliska ord

Sedan jag läste de tre kapitlena i bibeln har jag förstått mycket och jag har hört ovanligt mycket om det. Till exempel den här reklamen om fastighetsbyrån eller nåt, när Eva & Adam sitter under vishetensträd och ormen är det, jag förstår allting nu. Jag längtar redan till nästa besök hos Elin då jag ska läsa ännu några kapitel ur vår alla favorit, bibeln. Jag har tyvärr, till Urbans besvikelse slängt min bibel då den bara var en så kallad hyllvärmare, en stor dammsamlare ^^ Men Elins används nu flitigt för gud.. han såg att det var gott! ;) En grej som också förvånar mig är att jag faktiskt har förstått allting hittils, jag trodde liksom bibeln var skriven lite konstigt, att den var djup och sådär så jag inte skulle fatta, men man kan undra om det alltid har varit så eller om det är jag som blivit smartare, jag tror de sistnämnda.

Oroväckande: Jag har komfimerats, det kan man inte tro med tanke på vad jag precis upplevt, men jag menar jag var ärlig då, "jag gör det för presenterna", ärlighet varar längst som sagt ;D

/ i

och så skapade gud jorden på 6 dagar och på den 7:e vilade han

OCH GUD SÅG ATT DET VAR GOTT

HALLELUJAH

tre kapitel avklarade, bara 13350 kvar
ja, vi är konfimerade och accepterade av kyrkan

dagens äventyr

saker som är värde att nämna:

- hanna har fått stipendium och vill tacka ida och elin för allt stöd
- elin flagar på bröstet precis som ida
- idag har vi skrattat med människor och åt människor
- idag har ida pratat engelska utan att känna den minsta rädlsa
- elin är stolt
- elin har 7 outfits till 4 dagar
- X har 2 på ett helt år
- ida ska färga & klippa rosie på engelska imorgon
- imorgon bjuder elin och höna på middag
- ida tar med efterrätt
- idag fick höna en byst i grudentpresent
- idag blev vi bjudna på välkommen till sommaren-fest
- idag hånlog höna för första gången
- elin har tröjan nerstoppad på sidorna men inte bak och fram
- idag har rosie lärt sig säga hej hopp frisk snopp, är bra att kunna!


dagen har alltså varit full av äventyr, / i & e

vi

det handlar om oss inga andra, bara vi. det är vad vi tycker, vad vi vill och vad vi känner som betyder något. vår vänskap är det ingen som ska lägga sig i, vill vi vara arga på varandra så är vi det, vi vill vara töntiga så är vi det, vi vill ha likadana kläder på oss så har vi det.

Ärlighet varar längst

Idag har jag varit ärlig, och det känns bra. Det där steget då man bestämmer sig att nej fy faan, så här är de, ta de eller skit i det. Det känns skönare efteråt och man slipper ångesten och nervositeten och allt som kommer omkring. Elin tycker jag är duktig, man tackar!

Nu funderar jag på om jag kanske ännu en gång ska sätta käppar i hjulet i ärligheternas tid men efter misslyckade försök känns det dock meningslöst. När du inte förstår, eller vill förstå. När jag inte ens kan förklara eller sätta ord på problemet, vad ska jag då säga? Det finns inget att säga, ingen ärlighet att ta fram, ingen ärlighet som kommer få en att känna välbefinnandet. Det kommer bara skapa problem, problem som jag verkligen inte orkar med. Förstå mig...

Här kommer några (h)ärligheter om mig i ärlighetens tider:
- Jag är blyg
- Jag hatar att prata i telefon
- Jag är rädd för pinsam tystnad
- Ibland babblar jag på utav bara helvete, ibland (alltid) väldigt snabbt
- Jag har svårt att ta komplimanger
- Jag har tvång (det är faktiskt sant, det är så vi kallar't i alla fall)

/ ida


Rena Rama Miraklet

Det är helt otroligt. Jag sitter här med en godispåse bredvid mig, jag tittar ner i påsen och känner bara, blää! Usch, vill inte ha. Det är väl ganska bra? Vi får hoppas att känslan håller i sig men jag kan chansa på att jag känner sug efter träningen kanske... ja det är nog det längsta jag kan hålla mig. Det vore rena rama miraklet om jag inte blir sugen förrän imorgon, woho, jag kan hålla er underrättade eftersom alla trogna läsare annars kommer dö av ovisshet.

Jag ska kolla igen och känna efter... nej jag vill inte ha, än så länge ^^
/ i


RSS 2.0