Rakt framför ögonen på en.

Nu blev jag helt exalterad. Jag läste precis Blondinbellas blogg och det är inte henne jag vill prata om utan... Ja kanske lite svårt att förklara MEN ni vet hur det är att det är så jävla viktigt att man inte dricker innan man är 18 och man får inte köpa från systemet så länge man inte är 20. Ingen får köpa ut till en och allt sånt. Jättebra att det finns sånna regler, men som alla vet hålls dom ju inte.

Det roliga är hur poliser går runt på stan för att hällsa ut minderårigas dricker och går som hökar och allt sånt, men hallå? Här står Blondinbella med en vinflaska i högerhanden på väg till en vän, vem köpte ut till henne? Varför inte ta tag i offentliga personer först eftersom det är dom vi har som förbelider? ¨Så jävla dåligt enligt mig. Jag menar inte att det är något fel på Blondinbella, jag bryr mig inte MEN att det är så jävla viktigt att ingen köper ut åt en och allt sånt, så står Bella där, rakt framför ögonen på allmänheten, neej men försök få fast oss som är svårare att få fast, oss okända. Om någon skulle haffa Blondinbellas langare och hon inte skulle få tag i sprit, (hon är 17 år) så skulle hon inte kunna dricka och som förebild skulle de kanske få ungdomar inte heller göra det. Nu kanske det låter som att hela värdlens skulle vara en bättre plats om dom haffade Blondinbella men missförstå mig rätt.

Det ska va så jävla rätt & riktigt men när det finns rakt framför än är det ingen som göra något.

/ ida plantin

e

Av fem nya människor du träffar så är chansen att du blir riktigt goda vänner med alla ganska liten. I början av vänskapen är alla fem väldigt goda vänner, alla umgås och tillsammans tar ni alla en plats ni behöver. Ju längre tiden går så lär man sig sedan att läsa av de andra och vet på så sätt hur de är. Efter cirka ett halvår vet alla vad de tycker om alla och konflikterna uppstår. Det behöver inte handla om konkreta konflikter alltså något att bråka om utan det kan bara vara så att några börjar tycka om varandra mer än andra och vissa inser att det kanske inte riktigt funkar mellan dem. Den där känslan som fanns hos alla i början av vänskapen finns inte riktigt längre, grupper börjar bildas och tills slut börjar åsikterna komma ut om varandra. Man har vid den här tidpunkten insett att man inte kan bli bästa vänner med alla nya människor man träffar och till en början verkligen klickar med. Det man måste inse är alltså att riktigt nära vänner inte kommer ofta, av 5 nya vänner bli högst 1 en av dina bästa vänner. De vänner man har, är dem som faktiskt har gått igenom alla stadier med en, nya vänner, närmre vänner och närmsta vänner.

och så skapade gud jorden på 6 dagar och på den 7:e vilade han

OCH GUD SÅG ATT DET VAR GOTT

HALLELUJAH

tre kapitel avklarade, bara 13350 kvar
ja, vi är konfimerade och accepterade av kyrkan

dagens äventyr

saker som är värde att nämna:

- hanna har fått stipendium och vill tacka ida och elin för allt stöd
- elin flagar på bröstet precis som ida
- idag har vi skrattat med människor och åt människor
- idag har ida pratat engelska utan att känna den minsta rädlsa
- elin är stolt
- elin har 7 outfits till 4 dagar
- X har 2 på ett helt år
- ida ska färga & klippa rosie på engelska imorgon
- imorgon bjuder elin och höna på middag
- ida tar med efterrätt
- idag fick höna en byst i grudentpresent
- idag blev vi bjudna på välkommen till sommaren-fest
- idag hånlog höna för första gången
- elin har tröjan nerstoppad på sidorna men inte bak och fram
- idag har rosie lärt sig säga hej hopp frisk snopp, är bra att kunna!


dagen har alltså varit full av äventyr, / i & e

Ärlighet varar längst

Idag har jag varit ärlig, och det känns bra. Det där steget då man bestämmer sig att nej fy faan, så här är de, ta de eller skit i det. Det känns skönare efteråt och man slipper ångesten och nervositeten och allt som kommer omkring. Elin tycker jag är duktig, man tackar!

Nu funderar jag på om jag kanske ännu en gång ska sätta käppar i hjulet i ärligheternas tid men efter misslyckade försök känns det dock meningslöst. När du inte förstår, eller vill förstå. När jag inte ens kan förklara eller sätta ord på problemet, vad ska jag då säga? Det finns inget att säga, ingen ärlighet att ta fram, ingen ärlighet som kommer få en att känna välbefinnandet. Det kommer bara skapa problem, problem som jag verkligen inte orkar med. Förstå mig...

Här kommer några (h)ärligheter om mig i ärlighetens tider:
- Jag är blyg
- Jag hatar att prata i telefon
- Jag är rädd för pinsam tystnad
- Ibland babblar jag på utav bara helvete, ibland (alltid) väldigt snabbt
- Jag har svårt att ta komplimanger
- Jag har tvång (det är faktiskt sant, det är så vi kallar't i alla fall)

/ ida


Rena Rama Miraklet

Det är helt otroligt. Jag sitter här med en godispåse bredvid mig, jag tittar ner i påsen och känner bara, blää! Usch, vill inte ha. Det är väl ganska bra? Vi får hoppas att känslan håller i sig men jag kan chansa på att jag känner sug efter träningen kanske... ja det är nog det längsta jag kan hålla mig. Det vore rena rama miraklet om jag inte blir sugen förrän imorgon, woho, jag kan hålla er underrättade eftersom alla trogna läsare annars kommer dö av ovisshet.

Jag ska kolla igen och känna efter... nej jag vill inte ha, än så länge ^^
/ i


Beach 08

Alltså vad jag tycker det är så patetiskt med människor som bantar inför sommaren 2008, herregud. Lilla Katrineholm, folk vet hur folk ser ut och vad spelar de där kilona för roll, egentligen. Det är ju bara psykiskt för det syns ju ta mig fan inte ens. De tränas överdrivet mycket, de äter knappt och vissa går till och med på dieter och kostersättning eller vad allt sånt heter, det är så fruktansvärt... töntigt. Ursäkta mig nu, men hallå? Varför inte bara må bra? Jag säger inte att man behöver må bra av att moffa massa onyttigheter men jag menar när det till och med kommer till ersättning av måltider, har de fan inte gått för långt då? Varför inte vara lagom nyttig hela året iså fall, skippa den här jävla jojjobantningen. Och att träna inför beach 08, jag verkligen hatar det uttrycket. Usch, jag tänker äta som jag alltid äter, träna som jag alltid tränar och så vidare. Och nu tänker vissa kanske att jag inte böehver tänka på de för jag redan har en bra kropp i lagom format, men det har i princip alla dessa tjejer som "bantar" inför beach 08 och alla har komplex, men herregud? Det har verkligen gått för långt, för långt för långt för långt. Några kilon hit eller dit avgör inte om en kille vill ha en tjej eller inte, eller är jag helt bakom flötet? Är det kanske därfö jag står här utan pojkvän? Haha, det kanske är så det ligger till? Fy bubblan, om han inte vill ha mig som jag är kan han slänga något gammalt över sig.

SÅ ÖVERDRIVET, TAGGA NER!

/ IDA

Saker som irriterar

Tillbaka efter en timmes promenad, full av energi (kanske inte), frisk luft i hela lungorna samt skoskav. Detta skoskav gav uphov till dagens tanke. Började tänka på små saker, små saker som irriterar. Det kan vara ett skoskav som aldrig vill läka som hela tiden irriterar bak på hälen när du går. Det kan vara ett hål i favorittröjan som gör att du inte vill använda den. Det kan vara en sak som vännen sa, bara i förbifarten, men hos dig satte den sina spår. Är det inte ganska sjukt, hur en väldigt liten sak kan irritera och skava så mycket? En väldigt liten sak kan ju förstöra en hel dag. Säg bara att du kommer till skolan och upptäckt att du glömde ta på dig klockan, en sådan sak skulle i alla fall jag kunna irritera mig på en hel dag. Min lilla irriterare igår var att när jag skulle cykla till skolan så började det regna. Det resulterade i attt min lugg var alldeles blöt och inte alls såg ut som jag ville att den skulle göra när jag kom fram. Här hade jag stått hemma och fått den som jag ville ha den, det är nämligen inte vanligt att den för det, och sedan när jag kommer till skolan är den alldeles blöt och en timme senare står den åt alla håll. Lyxproblem, men ack en irriterare.

Frågan är då bör vi irritera oss på småsaker?

/Elin Karlsson
 

RSS 2.0