Förväntningar av ambition
Jag är ambitiös, jag är det. Vi fick för någon vecka sedan en uppgift i svenskan, där vi skulle skriva en novell, om en dödsynd. Jag, som överambitiösa jävel jag är satte igång med den redan första dagen, vi hade heller inget annat i skolan, och jag älskar att skriva, så... varför inte tänkte jag? Jag skrev, och blev klar med den samma kväll, under veckan som gick ändrade jag och läste igenom om vartannat, fick också kommentarer från vänner och familj. Min syster sa att jag aldrig skrivit bättre och alla tyckte den var bra, vad förväntar man sig? Jag har fått MVG på saker som varit mycket simplare, sämre och töntiga, jag förväntade mig MVG, jag gjorde verkligen det.
Lektionen vi får tillbaka alla noveller, räcker hon den i min hand, jag kollar snabbt igenom och ser att hon markerat ett fel i texten med röd penna, ETT FEL! Sen kollar jag längst bak och ser... VG... VG!!!!!! Seriöst, för mig var detta som ett G? Och jag får inte G på noveller? Det är som att Olof Palme skulle uppenbara sig i Slottsparken en onsdagseftermiddag? Hennes kommentarer är beröm och allt sådan krims krams men dock en kommentar som var ungefär såhär: "Kvinnor skilde sig inte på 1700-talet" ... Nej, det vet jag, mycket mycket ovanligt, men hon sa precis dagen vi fick uppgifterna att den kan vara påhittade hej vilt? Det är väl inte mina historiska kunskaper som skapar betyget? Jag skrev också i början av novellen att man inte fick lämna sin man, men hallå? Som om det inte får finnas ett underbar mirakel i en novell? Nej nej, här ska de va rätt till punkt och pricka, och ingen får drömma sig bort till en annan verklighet? Jag blir så trött.
Just nu känns det som att jag aldrig kommer uppnå ett MVG i svenska, där det skulle kännas så självklart? Det där var det bästa jag skrivit, det bästa jag gjort inom svenska och novellarbete, har jag mer att ge?
Skriven av: Ida Plantin
